Marocko Chefchaouen

5 maj tisdag

Vi åker tillbaka mot Meknes för att handla i en viss butik med bra matutbud, vi har en del som matvägrar...speciellt efter "magsjukan". Styr sedan kosan tillbaka mot Fez och tar sedan en fin bergsväg som Henric hittat på kartan denna ska vi följa tills vi kommer till Chefchaouen.

Under färden börjar jag att läsa i Lonely planet om de olika ställena som vi passerar. Läser tex om The Rif Mountain och Ketama som vi kommer att passera. Ok... i The Rif Mountain finns den största odlingen av cannabis i världen, står för 42 % av världens produktion, intressant.....INTE...Läser vidare om Ketama. Det står att de har dåligt rykte och att detta är ett område bortom "lagen". "människor här kommer att undra vad du gör här och anta att det är för att köpa hasish (en koncentrerad form av marijuana)" OK...det står även att skulle du hamna i problem finns ingenstans att vända om, turister rekommenderas starkt att bara passera igenom och inte stanna. Aha nu känns det genast bättre att ta sig igenom alla dessa knarkodlingar, dessutom tillsammans med mina barn.....Härligt att vi är så oplanerande människor som tar dagen som den kommer - förbannar nu min dumhet! Nu är jag rädd igen och fler böner beds ;)

Bestämmer oss för att ta ett lunchstopp ca  5 mil innan Ketama. Under stoppet stannar en bil och vi blir erbjudna att köpa Marijuana, Hence tackar artigt och leende nej.

Efter lunchen låser vi alla dörrar, sätter på en film till kidsen och kör vidare.
Ungefär varannan bil blinkar med helljuset och erbjuder marijuana, detsamma gäller alla människor som vi passerar.

Vägen är iallafall vacker, den ringlar sig genom bergen och understundom åker vi även genom molnen. Henric är nog den av oss som klarar av att njuta...Det är kallt i bergen ca 16 grader.

Vi kommer helskinnade genom Ketama men det känns verkligen som detta är den del av Marocko som får "sköta sig själv" Från att poliser står i princip överallt även i små hålor ser vi inga poliser!!!! En enda poliskontroll på 30 mil!!!!!

När vi kommit en bra bit utanför Ketama får Henric lov att gå ur bilen för att fotografera, han blir då erbjuden att köpa hasish, tackar även denna gång vänligt nej. (behöver jag säga att jag nu längtar till Spanien)

Tillslut når vi så Chefchaouen, en vacker stad på berget. Efter alla slingriga vägar lägger Felix av en praktspya då vi parkerat på campingen....(rejält åksjuk)
Kryper in i tältet och önskar oss en lugn morgondag ;)